Här är adresser till fler hemsidor, som jag har byggt. (BILAR & TEKNIK) (Bilutställningar) (Kulturdagar) (Natur & kultur) (Släktforskning) (Smed) (Min Traktor) (Traktorer) (Hus & Trädgård)

Skifta sida här, för hemsida Bilar & teknik. (Sida1) (MGB2) (MBG Turbo3) (MGB K-series4) (MGB K-series EL5) (SIDA6) (Sida7) (Sida8) (SIDA9)

Ett elfel på min MGB.

Detta visar att det går att söka elfel manuellt, utan att koppla upp bilen med en dator för felsökning.
' '
Elfläkt------------------------------------------------------ Säkringsbox med relä och säkringar.
'
Givare och kontakt som sitter på vattenröret. Elfläkten till kylaren var igång hela tiden när jag körde med bilen, rätt så kylartemperaturen var normal. När bilen stod i trädgården på tomgång, så fungerade fläkten som den skulle. Då startade fläkten när temperaturen var över 100 grader, efter ett tag stannade fläkten. Sedan startade den igen helt normalt, så då var det inget problem. Men så fort bilen rullade på landsvägen startade fläkten igen och ville inte stanna. Jag undersökte reläet och säkringen till fläkten men där var det inget fel, så problemet var någon annanstans. I reläet sitter det en spole som jordas i styrboxen (datorn), då slå reläets kontakter till och starta fläkten. Spolen två kablar är klena, men de två kablarna till fläkten är grövre. Sedan sitter det en givare i ett vattenrör, som har två klena kablar som också är kopplade till styrboxen. Så felet kunde tänkas sitta i givaren eller styrboxen, men det var inte avbrott i givaren. Jag startad motorn och lossade kontakten till givaren då startade fläkten, när jag monterade kontakten igen så stannade inte fläkten igen. Jag provade med att bocka om blecken, som sitter i kontakten till givaren. Sedan provkörde jag bilen igen och nu var problemet löst. Så det var glappkontakt i kontakten till givaren, så bryts signalen till styrboxen så kommer den i olag rätt så signalen kommer tillbaka igen. Jag skriver detta för ägare till moderna MG och Rover bilar, kan nog så småningom stöta på samma fel.

Kamrems byte på min MGB K-series motor.


Denna motor har två kamremmar, varav den ena sitter på baksidan av motorn.
Så jag har demonterat motorn från bilen, när jag gör rembytet.
' '
Innan jag lossade det bakre remhjulet, så låste jag den bakre VVC kamaxeln med svetstänger.
' '
Här är den främre kamremmen demonterad.---------Här är den nya kamremmen monterad.


' '

2004-10-16 Min Opel Astra 2001


2005-04-09 Opel Astra

Bilen började att blir tungstyrd ibland, det visade sig att el servopumpen bara roterade ibland. Det var inte något elfel fram till elmotorn, så det var fel i elmotorn. Opel har inte några reservdelar till servopumpen, en helt ny servopump kostar 19000 kr. Så jag demonterade pumpen från bilen och plockade isär elmotorn. Axeln till elmotorn var nersliten 0,2 mm där ett kullager är monterat. Jag tillverkade en ny axel av 8 mm silverstål och monterade ihop elmotorn igen. Felet berodde på den slitna axeln, för nu är bilen lättstyrd igen.

' ' '

Elsystemet till servopumpen.

Det främre lilafärgade reläet styr servopumpen

Innan jag demonterade pumpen.

Säkring nr 2 80A är demonterad.

Kabel anslutning särad se bilden.

' ' '

Mät hur mycket axeln sticker över magnet skålen på drivsidan (12,34 mm) svarva till en monteringshylsa med samma längd. Tillverkning av axel till elmotor, använd silverstål (kallas även kolstål) eller axelstål. Diameter 8mm x 89,6 mm, svarva ett låsringsspår fräs eller fila två flator i axeländen för drivningen. Jag använde stark axellåsvätska mellan axeln och skålen. Till det övre lagret använde jag medelstark låsvätska, det nedre lagret ska kunna glida på axeln så där ska man nog inte limma. Har man en monteringshylsa så kommer axeln i rätt läge med en gång, innan låsvätskan limmar fast axeln. (Se bilden till höger.)


Bänksvarv.

Här visar jag saker jag tillverkat till min bänksvarv. Sex st stålhållare, plus ett fäste för stålhållare. En stor svarvdubb och en gängapparat. Jag jämför storleken med en M20 mutter.


' ' '

Svarv.

Tillbehör jag tillverkat, jag jämför storleken med en M20 mutter.


' ' '

1 En roterande svarvdubb. 2En lite mindre dubb till samma skaft. 3 Ett roterande fäste till en liten svarvchuck.


' ' '

4 Ett fäste för svarvchuck, till att montera i en stor svarvchuck. . 5 Tre st fingrar med rullager till stöddocka. 6 Delarna monterade i stöddockan.


' '

7 Fingrar med kullager till en medlöpande stöddocka.


Kullager

Kullager som roterar med högt varvtal, eller är utsatta för hög temperatur håller ej. Lösningen är att byta till kullager som är märkta med C 3. Det är lite större spel i C 3 kullager, då får kulorna mer plats mellan ytter och innerbanan. För lagerspelet minskar när temperaturen stiger, så det gäller att ha rätt grundspel från början.

Borr

Konsten att slipa borr. Proffs behöver ej läsa detta. För att kunna slipa borr, så måste man förstå hur ett borr fungerar. Det vanligaste felet är att bakkanten på skäret är högre än framkanten på skäret. Då har skäret ingen kontakt med arbetsstycket, det skär inte alls. Så framkanten ska vara lite högre, inte för mycket för då hugger borret. Sedan ska skären vara lika långa och ha samma vinkel. Överhetta ej borret vid slipningen.
Ska man borra med hög pression så är det bra att börja med ett centrumborr (dubb-borr till svarv). Sedan fortsätter man med ett mindre borr, det rätta borret kör man med låg hastighet. För då minskar risken att hålet får större diameter än borret.

Gängning

Ska man välja tum- eller millimetergängor? Millimeterbult är billigare och lättare att hitta. Det är svårt att hitta tumbult idag. Så är det lättare att räkna med mm. Se här så lätt det är. Gängning av hål. Ytterdiameter av gängan - stigningen = borrdiameter. (Stigningen = måttet mellan gängtopparna.) Ex M 10 x 1 = 10 - 1= borra 9 mm M 24 x 3 = 24 - 3= borra 21 mm Det gäller både för grov och fina gängor. Köp en gängstigningsmätare eller en gängtabell.

Mätning och ritsning

För att kunna göra noggranna plåt och metallarbeten, använder jag dessa verktyg. Talmeter är favoriten bland måttband, för mätning och ritsning. Jag har även byggt om ett skjutmått till ritsmått. Sedan mäter jag i mm och inte i tum.

' ' '


Hjulnav


Demontering av lagerbana i hjulnav.
I en del hjulnav är det två uttag, så man kan slå väck yttre lagerbanan med en dorn.
Om uttagen saknas så använder de flesta en skärbrännare och skär två spår i yttre lagerbanan.
Då är det lätt att det blir skärskador på lagerläget i hjulnavet, så den metoden använder inte jag.
Jag brukar istället lägga en svetssträng invändigt runt hela lagerbanan (så den krymper), men man får akta sig så man inte råka svetsa fast lagerbanan i hjulnavet.
Låt nu navet självkallna till rumstemperatur, vänd sedan hjulnavet med lagerbanan nedåt nu brukar lagerbanan lossna och glida ur.
Lossnar inte lagerbanan så petar lite med en dorn eller mejsel så brukar det vara klart, nu ska hjulnavet vara helt oskadat.

Montering av yttre lagerbana i hjulnav.
Olja in lagerbanan utvändigt och hjulnavets lagerläge invändigt. Det bästa är om man har ett specialverktyg för monteringen,
men det går att svarva till ett rörbit också. Men det går även att använda en dorn också helst en grövre sådan.
Nu så värmer man hjulnavet med en varmluftpistol, för då vidga sig navet några hundradels millimeter.
(Använder man en gassvets till att värma navet, så kan det bli så varmt att härdningen i lagerbanan påverkas).
Nu gäller det att snabbt slå i lagerbanan, så den inte också blir varm och ökar i diameter, för då fodras det hårdare slag.
När navet börja studsa mot underlaget av slagen, är lagerbanan i botten av lagerläget.

Aluminiumsvetsning


Elektrodsvetsning av aluminium (lättmetall).
Det är noga att materialet är rent och rätt elektrod är vald, man kan provsvetsa så man hittar rätt legering i tråden.
För att elektroden ska smälta in i grundmatrealet så ska arbetsstycket förvärmas med en varmluftspistol, då brukar det bli lagom varmt.
Förvärmer man inte så brukar svetsen lega sig som en korv uppå arbetsstycket.
Förvärmer man med en gassvets, så kan det bli så varmt att det blir ett stort hål i arbetsstycket.
Har aldrig fötterna under ett aluminiumstycke när ni svetsa, för smältan kan rinna ner i skorna så det bli stora brännskador.